Jordgubbar, Champagne och sång

I kväll var det sedvanligt föreningsmöte på Svenska Skolan i Paris. Jag hade inte tänkt gå först men så blev det bestämt att Erik och hans klasskamrater skulle uppträda med sitt Abba potpurri som de uppträdde med på vårens talangjakt.

Erik är sjuk och kunde därför inte vara med vid kvällens uppträdande men jag gick ändå. Jag ville ju se och höra.

Och vilken tur. Till att börja med var potpurriet helt fantastiskt. Sedan följde ett ganska avslappnat föreningsmöte. Och därefter avtackning av de båda rektorerna som efter fem år vid skolan nu flyttar hem till Sverige och därefter firande av Svenska skolan i Paris 130 år. Det blev tal, bildspel, jättegoda snittar, Champagne och jordgubbstårta. Och så sång, Sång till Svenska skolan i Paris, med text av skolans båda musiklärare.

En av raderna i sången går så här "och aldrig blir vi svenskar mer kyrksamma än här". Jag instämmer med tanke på alla kaffestunder jag haft i församlingshemmet under året. Dessutom hade jag, förutom med en hel del andra trevliga människor, en mycket trevlig pratstund med kyrkans präst Elna under kvällen.

På det hela taget, en mycket trevlig kväll. Nu ska jag sno ihop en rulltårta tills i morgon då eleverna ska fira skolans 130 år och Nationaldagen.