Mjölkbutiken

Så här fint bor jag när jag övernattar i Stockholm...

Borta bra men hemma bäst!

I går, strax efter lunch, landade jag på Arlanda. Det sägs att tiden går fort när man har roligt och det är nog sant, över tre månader sedan jag var hemma sist. Det går fort nu, flyttfirman redan bokad. Almanackan full med roligheter framöver. Om tiden gått fort nu, då kommer den att rusa fram de kommande månaderna. Jag har skrivit det förr... ett år käns väldigt långt i början.

Arlanda var vitt, inte roligt när man vant sig vid vår..

Funderade ett tag på att vända :)

Inne i Stockholm var det mest grått, men idag, på eftermiddagen, just före semlan. DÅ baske mig tror jag våren kom.

Resväskorna är ompackade och i morgon åker jag till London. Har kollat vädret, vår där med...

Både i går kväll och i kväll blev jag hembjuden till goda vänner på middag. Då gör sig hemlängtan lite extra stor.

Snart sitter vi här hemma och längtar tillbaks till Paris. Men ett som är säkert, mjölken kommer jag inte att sakna!

Andreas, jag drack Arlas lättmjölk i dag....

Mums...

Stockholm i mitt hjärta...

Älskar Paris, Karlsborg, Ammarnäs, Torekov, Arvidsjaur, Umeå, Chamonix och Stockholm, bland annat...

Anpassningsbar!

14,7 grader och sol...

I morse tog jag och Andreas en långpromend, i dag gick vi till La Défense. Vi åt frukost på Starbucks, IGEN! Börjar bli en vana...

Vädret var superhärligt, solen värmde så pass att vi på vägen hem valde att gå i skuggan. Det ni... något att fundera på när våren snart är på väg där hemma i Sverige.

I morgon åker jag till Stockholm och kommer tillbaks till Paris först den 27/3. Innan helgen läste jag på nätet att "nu kommer våren till Sverige". Kollade precis väderprognosen för de kommande dagarna och blev besviken, tydligen har jag plus 3 och mulet att vänta mig. Det kallar inte jag för vår, det är vinter.

Emil och en av hans kompisar har varit på bio i eftermiddag, de såg Watchmen. Andreas och Erik är och tittar på samma stund i skrivande stund.

Jag packar! Ska strax börja laga lite middag, det blir kyckling i ugn, fylld med citroner, oliver och smaskiga örter. Klyftpotatis till.

Avslutningsvis vill jag passa på att gratta vår kompis Christina som fyller år i dag. GRATTIS! Spara lite tårta till mig...

Vi hörs och ses!

Gott och blandat

I dag började vi dagen med att ringa och sjunga för min mamma Lena som fyller 58 år i dag. Grattis säger vi alla och hurrar hela vägen från Paris till Umeå! Hörs det?

Sedan packade vi ihop oss för att åka till Fontainebleauskogen och klättra. I dag fick Emil klättra. Erik som inte är helt kry ännu fick stanna på marken. När vi klättrat färdigt åkte vi till IKEA. På IKEA kunde jag inte låta bli att ta en liten bild på välkomstskylten, trots att jag hörde vaktens försök till att få kontakt med mig. I bland är det bra att inte kunna franska. Medans jag fotograferade var resten av familjen på annat håll (toa). När de kom tillbaks till mig och vi skulle gå in i varuhuset skyndade sig vakten fram och förklarade att det var fotoförbud... jag bara log :) På IKEA åt vi lunch, köttbullar, gräddsås, lingonsylt och kokt potatis samt svenska flaggan på topp. Sedan handlade vi mat, pyttipanna, köttbullar, Marabou choklad, chips, lingonsylt, hjortronsylt och annat smått och gott. Men inga Gott och blandat, de var slut. Precis som Kalles kaviar!

På väg hem från IKEA kom jag på att jag skulle försöka ta er med på en liten biltur i Paris (ja, jag hade långtråkigt...) Det blir lätt så när man sitter i bilkö.

När jag och Erik satt och "roade" oss medan de övriga klättrade, kläckte jag idén att jag skulle klippa killarna när vi kom hem. När de var små klippte jag dem jämt, tror jag slutade någon gång efter det att vi flyttat till Stockholm. Men vad då, det är väl som att cykla?? Sagt och gjort, när vi kom hem öppnade Salong Odung i vårt badrum. Kunderna stod på kö...... När så de båda gossarna var färdigklippta kilade jag iväg till Monoprix för att handla lite till frukost och middag i morgon. Ni kommer ihåg, affärerna är stängda på söndagar. Under tiden skulle Andreas beställa Sushi på det där stället som jag berättade om i går. MEN det gick inte så bra, när han ringde fick han meddelandet att numret inte hade någon abonnent och när han försökte gå in på deras hemsida lyckades inte det heller. Mysko, vi fick reklamen så sent som förra veckan. En del företag är verkligen kortlivade, eller var det så att reklamkampanjen var deras sista hopp? I vilket fall, klockan var nu kring 20:00 och vi började bli ganska hungriga. Det blev till att surfa runt på nätet för att hitta en annan sushileverantör. En timme senare satt vi vid dukat bord. Första sushin sedan vi flyttade hit. Emil njöt! Han älskar sushi.
Lite avis är jag på er där hemma som får titta på melodifestivalen...

Trevlig lördag kväll på Er!

Världens godaste woksås...

I kväll bjuder jag familjen på Teriyaki lax och wokade grönsaker med världens godaste woksås. Ja, så står det i receptet i alla fall, vi får väl se. Recepten kommer i vilket fall från en av barnens kokböcker av Johanna Westman. Man kan säga att vi värmer upp temat Japan..

Erik och Emil är så sugna på sushi och har en idé om att deras kära mor skall göra sushi åt dem i morgon. Hmmm, det tänker hon inte. Däremot tänkte jag ta ledigt från köket i morgon kväll och beställa hem sushi från www.sushigalaxy.com. Det vet inte killarna ännu.... De har en Plateau Soleil, 60 pièces, 4 personnes för 64,50€. Då får man 28 maki, 24 sushi och 8 grillspett, hemkört till porten. Det lagar man inte själv hemma (vare sig tidsmässigt eller prismässigt), det VET jag.

Den som granskar bilden noga ser att även stegräknaren är med... och att champagnen är öppnad (samt att jag är nyklippt).

Lite fredagsmys!

Härlig fredag kväll på er mina vänner!

Kemtvätt

Det sägs att det ska vara sååååååå billigt att kemtvätta sina kläder här i Paris. Jag vet inte, har ingen direkt vana.

Är 31€ för två kappor billigt?
Rena och fina inför nästa vecka!

På svensk mark...

Erik har varit hemma från skolan i går och så även i dag, någon förkylning. Vet ni hur trött jag är på ordet förkyld?

I dag passade vi därför på att åka till ambassaden och ansöka om nytt pass till honom. Det gamla går ut den 30/3och ett nytt pass behövs inför klassresan till Stockholm. Och de har bara öppet på förmiddagar mellan klockan 9-12, och dessutom är det bra om båda föräldrarna är med.

Erik är nu 170 cm!!!!!! Snart växer han om mig, det är ett tag sedan jag fick minst fötter i familjen, men ska jag snart också vara den kortaste? Läskigt!

När vi satt och väntade på Andreas som hade ett kort möte, passerade Beatrice Ask mitt framför benen på mig. Skulle tydligen på ett möte på ambassaden. Jag såg henne inte... Det är med "kändisspotting" går inte ihop med mig.

När livet inte räcker till

Sedan stegräknings tävlingen börjat har jag gått lite mer än vanligt. När jag går, löser jag problem, filosoferar över livet, planerar och strukturerar min vardag och rensar hjärnan i största allmänhet.

De senaste veckorna har det varit en hel del skriverier i svenska media angående livets sista timmar. Tänker med andra ord på läkaren som suttit annhållen för barnamord och allt som skrivits med avseende på detta. Något som fått mig att fundera...

På många "lära känna dig själv kurser" är det populärt, har jag läst och hört, att låta kursdeltagarna skriva sin egen dödsannons. Kan låta morbid. Jag tror att det är nyttig "övning". Ofta skiljer det sig mellan hur män och kvinnor vanligtvis utformar sina dödsannonser. Männen dör ofta i en hög ålder bla bla bla medan kvinnor ofta dör NU och lämnar make och barn efter sig. Varför är det så? Kanske inte så konstigt, för mig är det värsta som skulle kunna hända just nu att dö, att inte få se Erik och Emil växa upp, ta studenten, gifta sig, bli föräldrar. Att inte få vara en del av deras liv och finnas där till stöd. Huvvaligen (som min farmor skulle sagt).

Om jag skulle skriva en dödsannons i dag skulle jag skriva att jag somnat in under eftermiddagsvilan, stilla, i det egna hemmet, vid en ålder av 100+, efter en dag fylld av aktiviteter med min familj och mina vänner. Det skulle också stå att jag levt ett lång och yrkesverksamt liv där det alltid funnits plats för familj, vänner och äventyr.

Men om det inte skulle vara så, att livet faktiskt inte räcker hela vägen ut, utan att något skulle hända, en svår sjukdom eller en olycka. Hemska tanke! Då skulle jag, när allt hopp är utom tvivel, önska att jag har en läkare som hjälper både mig och min familj de där sista timmarna i mitt liv.

Om det kan hjälpa mig, när respiratorn är avstängd, att få avsluta mitt liv, på ett värdigt och inte så ångestfyllt sätt. Då tar jag gärna en extra stark injektion, gärna så stark att det inte finns någon som helst tvivel på att den kommer att verka.

Jag vill bli ihågkommen som den levande person jag var! Tror jag, för som med allt annat, kan man aldrig riktigt veta förräns man ställs inför situationen i fråga.

För att lätta upp det hela en smula så här på fredagsmorgonen, vilken förälder har inte sagt "när jag får barn ska jag ALDRIG låta Tv:n fungera som barnvakt"?

Carpe diem!

Le jeudi j'étudie la langue francaise

Aujourd'hui j'ai pris une café au lait avec mon ami Pam, aprés la classe, dans un bistro en face d'École Militaire. Pam est Indienne.

Pour dîner j'ai offert à ma famillie de la soupe de pois cassés au lard et des gaufres avec crème fouettée et cofiture de frasies.

Ce soirée je vais faire ma valise.

översatt:

I dag tog jag en kaffelatte med min kompis Pam, efter lektionen, på en bistro mitt emot École Militarie. Pam är indiska.

Till middag serverade jag min familj ärtsoppa med fläsk och våfflor med grädde och jordgubbssylt.

I kväll ska jag packa min resväska.
Världens bästa våffeljärn!

Varm i hjärtat!

I dag tog jag en promenad i det härliga vårvädret. Vad ska jag till Sverige och göra nästa vecka??? Jag har fått smak på vår och ser inte fram emot snö och kyla..

I dag gick jag till Basilique du Sacre-Coeur. Jag har varit där förr men aldrig gått in och i dag passade jag på eftersom jag var där ganska tidigt och det inte hunnit bli så mycket folk. Vilken vacker kyrka, förstår att den fått namnet "Heligt-hjärta". Om du åker till Paris och bara ska titta på några av de många turistfällorna, då tycker jag att du skall prioritera denna kyrka. Kommer du dit på morgonen medan alla turister sitter på sina hotell och äter frukost så kan du verkligen njuta av det totala lugnet. Nästan inga trafikljud. Otroligt vacker utsikt. I kyrkan är det knäpp tyst. Jag lovar!

När jag gick in såg jag en skylt som sa att man skulle vara tyst, inte fotografera, inte röka osv. Ja, ja tänkte jag, ett eller annat foto kan jag säkert passa på att ta. Men jag vågade inte. Precis när jag kommit in sa kvinnan som gick framför mig något till sin make, med mycket låg röst. Direkt blev hon tillrättavisad. Lika bra att låta mobilen ligga i fickan tänkte jag.

Därför får ni hålla tillgodo med några utomhusbilder. Om vår vanliga kamera tar dåliga bilder så tar mobilen ännu sämre... Vet vad jag ska önska mig i födelsedagspresent. En kamera! Eller kanske ändå inte, jag går hellre på spa...






På vägen hem, varm i hjärtat av mitt besök och vårsol såg jag ytterligare en sak som gjorde mig mycket glad.

När jag kom och gick längs gatan satt det en uteliggare/tiggare på trottoaren, lutad mot husväggen. Samtidigt kom det ut en kvinna från porten bredvid. Hon var mycket propert klädd, vacker dräkt, snygg i håret, perfekt makeup och massor med vackra smycken. Två skilda världar tänkte jag. Det som gjorde mig glad var att hon stannade upp, tog mannen i handen och tittade honom i ögonen och pratade med honom en stund. Det är en sak som slagit både mig och Andreas tidigare att många är så otroligt vänliga mot dessa utsatta människor.

Nu ska jag jobba några timmar och sedan när Emil kommit hem och är färdig med sina läxor ska jag locka med mig honom till svenska affären. Tänkte köpa lite rågsikt och baka limpa till de mina så att de har något gott att äta när jag åker till Stockholm.

Ha en bra dag!

Min ”lillasyster”

Min bror och jag, vi har kramats av samma mamma, min bror och jag… (kommer ni ihåg den lilla dängan?) Jag har en bror, men ingen syster. Så är det i ”tvåbarns Sverige”, föräldrar som får två barn och ett av varje kön är ”nöjda”. Men vi som föds som ett av två barn där könet är olika får aldrig något syskon av samma kön. Erik och Emil kommer heller aldrig att veta hur det är att ha en syster. Precis lika lite som jag. Och Linda, för hon har ingen heller.

Linda är nästan som en syster för mig, en slags ”lillasyster”. Linda är min kusin och vi bodde väldigt nära varandra när vi var små och har upplevt mycket tillsammans under vår uppväxt, både solsken och regn. Vi behöver inte gå in på alla detaljer men här kommer ett axplock av våra gemensamma erfarenheter..

1.Vi har legat på Lindas mammas säng och sjungit låtar från svensktoppen, under solariet…

2.Vi har spenderat sportlov i Ammarnäs, på egen hand, och trott att det varit mördare på utedasset…. Samma sportlov som vi försökte göra Ammarnäs osäkert, vet inte om det märktes :)

3.Linda har spottat mig i håret en gång..

4.Linda fick ärva det mesta av mina barnkläder när det var dags för henne att ha smått.

Nu har det gått några år och tråkigt nog har vi inte haft kontakt särskilt ofta på senare tid (mitt fel, är för sällan i Umeå…, eller?). Ganska nyligen hittade vi igen varandra på Facebook och nu kommer hon hit med man och barn för att göra Paris osäkert. De kommer i maj. Jag längtar! Det ska bli så kul!

Jag har några andra som jag också räknar som mina systrar.. de ska jag kanske berätta om en annan gång.

Har man inga egna systrar får man se till att skaffa sig några på egen hand!

"Slösat" en massa pengar...

Den här veckan har Andreas hemmastudier, det är avslut på uppsatsskrivandet. I morse promenerade vi iväg till hans skola för att hämta en bärbar dator. Under Eifeltornet kom maken på att han glömt ta med nyckeln... Det blev till att vända hem och äta frukost och sedan gå tillbaks. Men vad gjorde väl det, solen sken och stegräknaren rasslade. Faktiskt blev det ett personligt rekord i dag, 25 666 steg, inräknat en tur till affären och en kvällspromenad.

I dag är det måndag och då brukar jag veckohandla och så även i dag.

Och så har vi bestämt oss för en "ny" bil, i morgon lägger vi handpenning, runt påsk åker vi till Sverige och hämtar den. Vi känner oss så nöjda!!!!

Om jag "sparade" pengar i går så har jag "slösat" pengar i dag!

Funderar på om jag kanske behöver börja packa... åker ju till Stockholm till måndag och det skulle vara skönt att vara färdig i tid. Tendensen är annars att jag packar samma dag som jag ska åka och flyger man på morgonen/förmiddagen, då blir det en aningens stressigt. Men vad ska man packa? Väder? Temperatur? SVÅRT! Men det är klart, tar jag med vinterkappan kan jag lämna den när jag åker tillbaks. För vi har vår!

I morgon ska jag samla steg, plugga franska och jobba vidare med mina budgetmallar.

Natti natti på Er!

"Sparat" massor med pengar...

..har jag gjort i dag!

Vad passar väl bättre en regning dag är ett hemmaspa? Och att bara ha det skönt och bli ompysslad (för visso av sig själv) utan att behöva betala en endaste krona för det hela är bara en bonus. Ja, ja, en gång i tiden betalade jag ju så klart för krämerna, men ändå.

Så här härligt hade jag det i eftermiddag mellan lunchlagning, tvätthängning och handling.

och detta var produkterna som förvandlade mig till en uppfräschad variant av mig själv :) Jag passade också på att smörja in mig med lite brun utan sol för att nå maximal effekt.


Vill man bli ompysslad av andra kan jag rekommendera följande ställen:

IKSU-spa i Umeå har världens härligaste "Lyxkur" och så här beskriver de den på sin hemsida,

"Lyxkuren
Detta är den mest exklusiva kurbehandlingen. Det är en lyxkur utöver det vanliga, något att ge bort till bruden, födelsedagsbarnet eller varför inte dig själv?
I behandlingen ingår helkroppspeeling, kurbad (ta med badkläder), helkroppsmassage, klassisk ansiktsbehandling , frans- och brynfärgning samt avslutande make up. I priset ingår även en hel dag på spa.

Tid: ca 4 tim
Pris: 2.100:-"

Värld varje krona, jag lovar!

För några år sedan fick jag en behandling på Warmbadhuset i Torekov i födelsedagspresent av mina svärföräldrar, http://www.torekovswarmbadhus.com , jag badade tångbad med efterföljande ryggmassage.

Hur härligt som helst! Tror jag ska unna mig ett besök i sommar när vi kommer hem till Sverige.

Tångbad kan man göra hemma, om man orkar.... Man plockar tången i havet och fryser in den, plockar fram vid behov och tar sig ett bad hemma i det egna badkaret (det tog jag reda på när jag låg där i badet och njöt).

Nu skiner solen och jag och Emil ska ta en liten promenad i parken med Erik ska springa. Andreas pluggar.

Frukost..

Jag och Andreas tog en morgonpromenad i ett grått Paris och åt frukost på Starbucks. Mmmmysigt!Jag åt pannkakor med sirap och drack en kopp choklad med vispgrädde. Nyttigt? Nej absolut inte, men gott....

På vägen hem började det regna, tur regnjackan var på! I dag blir det en "hemmadag". Just nu sitter jag och funderar och tittar ut på ett blött Paris....
.. och är glad över att vi gjorde turen till skogen i går. Det hade inte varit lika trevligt i dag.

Brrr, nu ska jag kila iväg och handla lite till middagen, innan affären stänger för dagen.

Vad gör ni i dag?

Odungs filmkrönika

I går kväll var hela familjen på bio, om än i lite olika konstellationer.

Erik gick på bio med två av sina klasskamrater, de såg filmen Boy A. På frågan, hur många poäng på en skala mellan ett och fem, skulle du ge filmen, svarade Erik "den sög".

Andreas och Emil tittade på Underworld 3 och Emil gav den betyger 5 eller kanske 3 eller 4.

Jag tittade på filmen Marley and me. En jättesöt film om människans bästa vän, hunden. Kul också att se Jennifer Aniston i rollen som mamma. Jag gillar romantiska komedier (bland annat) och tycker att filmen är värd en 4:a, jag fick både skratta och gråta en liten skvätt. Jag gick därifrån med ett leende på läpparna och kände mig nöjd.

Att gå på bio i Paris skiljer sig en smula från hur det är att gå på bio hemma i Sverige. Först och främst måste man (om man inte kan franska) säkerställa sig om att man köper biljett till en VO-film, alltså orginalspråket. Annars är den dubbad till franska... inte kul. (förresten kan man titta på Wallander på fransk TV nu och alla pratar franska, helt sjukt!)

På de biografer som vi besökt kan man inte reservera plats utan bara köpa biljett. Är man ett sällskap på mer än en person och vill sitta tillsammans gäller det alltså vara på plats i tid. På min biljett (fotot) står det att filmen börjar 19:40. Då börjar reklamen och den håller på i ca 20 minuter. Det vet alla. Därför är det också väldigt vanligt att folk dyker upp i salongen en kvart in i reklamen, ofta stora sällskap, som så klart vill sitta tillsammans. Förvånansvärt blir de otroligt uppröda och förvånade över att de inte får/kan sitta tillsammans.

Hallå, kom i tid, tänker jag då... I går, på filem som jag såg, var det en jättelång kö utanför salongen redan när klockan var 19:30. 19:45 var salongen så gott som fullsatt och strax före prick, då filmen skulle börja, dök det upp några par som antagligen sett fram emot en romantisk kväll på bio...

Tänk på det om ni åker till Paris för en romantisk weekend och vill gå på bio. Kom i tid om ni vill kunna hålla varandra i handen i biomörkret

Grattis Ester!

Några härliga timmar i skogen...

Mulet men med en sol som försökte tränga igenom lite då och då.

Grillad falukorv är också gott....


Andreas och Erik stod för klättringen. Emil var mycket sugen... tur foten börjat bli lite bättre.

Slut för i dag!

Hem till lägenheten och eftermiddagens aktiviteter.

Vi hörs!

Kommentarer

... börjar undra om det är någon som läser min blogg... får ju inga kommentarer :)

Skämt å sido, det har påpekats att det inte går att kommentera på min blogg. Efter att jag precis provat att kommentera mitt eget inlägg utan resultat har jag nu ändrat en liten inställning.

Nu ska det gå att kommentera utan att behöva skriva in ett kontrollord!

Prova!!!

Jag ser fram emot alla kommentarer jag nu kommer att få :)

Fredagkväll på ER!

Kram

MACAROONS

Macaroon är från början en italiensk kaka som vi lärt känna sedan vi flyttat till Paris. Det var vår vän Anna som bjöd oss på dessa (dock inköpta på Lafayette) när hon var här i Paris och besökte oss kort efter vår flytt hit förra sommaren.

För oss är den fransk! En mandelkaka med smörkräm emellan. Jag har provat lite olika recept och hittat min egen väg..

Så här bakar jag mina choklad macarooner:

4 äggvitor vispas till hårt skum,
200 gram malen mandel, 5 dl florsocker och 4 msk kakao vändes sedan ned försiktigt.

På två plåtar, med bakplåtspapper, klickar man sedan ut ca 20 lika stora kakor. Tänk på att det ska vara lite "glest" mellan dem, de flyter ut en smula.

Mandelkakorna gräddas sedan i 175 grader under 12 minuter, en plåt i taget.

Kakorna lossas försiktigt, gärna med en stekspade, och läggs att svalna helt.

När kakorna är kalla läggs de ihop två och två med chokladsmörkräm emellan.

Chokladsmörkrämen gör jag genom att vispa ihop 2 äggulor, 0,5 dl florsocker, 1 msk vanlijsocker och 4 msk kakao. Och 100 gram smör så klart (tack Christina för att du uppmärksammade mig om denna miss)!!!

Kakorna blir ganska stora och mäktiga, vill man kan man därför välja att göra dem mindre. Allt annat är detsamma. Smeten kan räcka upp till 25 färdiga kakor.

Morgonpromenad i strålande solsken

I dag återupptog jag en god vana som jag haft under hösten. Jag promenerade då så gott som varje morgon med Andreas till École Militaire, och tillbaks så klart. Den lilla promenaden tar ungefär 70 minuter och är en superhärlig start på dagen. Särskilt när skrivbordsarbete väntar. I dag var vädret så fint så jag passade på att förlänga denna lilla promenad. På vägen till Andreas skola passerar jag alltid La Tour Eiffel,

sedan promenerade jag vidare mot Hôtel des Invalides,


och sedan vidare över Seine och förbi Grand Palais,

innan jag korsade Avenue des Champs Elysées vid Place de la Concorde.

Sedan promenerade jag förbi Place de la Madeleine, Opéra Garnier och stannade till vid Printemps för att ta ett foto på ett av deras skyltfönster. Ett foto som ilustrerar hur jag ibland känner mig, efter allt jobbande, bloggande, billetande, lägenhetsletande osv. Den ska ni få se en annan dag då jag ska beskriva en dag på "kontoret".

Dagen har hitintills genererat 14 874 steg och nu när frukosten är intagen ska jag jobba i tre timmar. I eftermiddag ska jag baka Macaroner och hämta Emil vid skolan (väskbärare..).

Hoppas ni alla får en härlig fredag!

Kram

CUPCAKES

På lördag, om vädret tillåter, ska vi åka till Fontainebleauskogen för frisk luft och bouldering. Då ska jag ha engelsk tebjudning för mina älsklingar i skogen. Jag ska bjuda på Te, snittar, scones med grädde och sylt och cupcakes. I kväll bakade jag cupcakes...



Inspiration hittade jag i en av Johanna Westmans kokböcker för barn, Första kokboken i världen. Jättebra kokböcker för barn. Lite mer än korv och makaroner... Kanske får man krydda lite extra ibland.

Vill ni få era barn att börja laga mat, då är detta ett hett tips. Till exempel har Erik lagat Thailändsk kycklingsoppa och Emil Turkisk kebab. Jättegott! Och enkelt! Precis som cupcakes!




Nu ska jag ta en fika med Andreas och sedan är det dags för sängen.

Natti natti!

PS.21 344 steg...

Ett annat Paris

Utanför École Militaire... med kokmöjlighet...


Några minuter från vårt hem... med soffa...


Lapp på anslagstavlan där killarna tränar friidrott. En man i 30-40 års åldern som ofredar unga pojkar.

Som sagt, det finns ett Paris man inte ser som turist...

Tekniskt avbrott - över

Mitt liv som Wi-Fi kvinna är över för denna gång. Precis när jag börjat se fram emot en latte på café. I morgon hade jag planerat att gå till Starbucks och ta en lunch innan min franska... Kanske gör jag det i alla fall.

I dag har jag först varit väskbärare till Emil. I går på idrotten blev han stämplad på ena foten och i dag är två tår blå och foten svullen, stackarn kan knappt gå. Kryckor hade varit bra men han får klara sig utan. Jag åker inte till läkaren och betalar 90€.. Jag är nämligen helt säker på att de inte kommer att göra ngt annat än att linda foten (kan jag själv) och kanske, kanske, förse sonen med kryckor. Innan ni börjar förfasa er över hur dålig mor jag är. DET ÄR JAG INTE. Dessutom har jag mitt på det torra, har rådfrågat en akutsköterska som bekräftade min lilla tes.

I regnet tog jag sedan två varv i parken innan jag gick hem för att jobba några timmar. I dag kom jag i "ile", men fick avbryta det hela strax före 13. På onsdagar har Emil kort skoldag, slutar 13.. och väskan skulle bäras hem. Emil tog tunnelbanan.

Jobbade en timme till efter att ha hängt lite tvätt, handtvättat min grå sidenklänning och handlat till kvällens middag på Monoprix. Det har inte blivit någon veckohandling denna vecka. Synd, för man tjänar så mycket tid på att bara stå i kö en gång och att bara gå till och från affären en gång per vecka. Ska hinna mycket, tid är dyrbart!

Lagade korvstroganoff med ris till middag och sedan bar det av till friidrottsträningen med Erik. På vägen postade vi ett gratulationskort till vår Ester som fyller år på lördag. Hoppas det hinner fram i tid. Lådan skulle tömmas kl 18 enligt skylten och vi var lite sena, kom tio över... Om det inte gör det Ester, då ska du veta att vi skrivit att vi kommer att äta något extra gott till efterrätt på lördag för att fira dig. Kolla på bilden! Hallonparfait med silverkulor, passar en prinsessa.

Efter träningen tog jag en promenad med en tjej som heter Åsa och fast att jag inte trodde det i går har jag lyckats samla ihop 22 926 steg. Puh, jag är helt slut! Men vi är uppkopplade mot Internet :)

3 mars 2009

I dag har jag räknat steg, stegräkningstävlingen började i går. I skrivande stund har jag 21 477 steg på räknaren. I går fick jag ihop 17 634 stycken.

Efter att jag jobbat några timmar på morgonen med budgetmallen inför 2010 tog jag bussen till Opera (dit ska jag när jag kommer hem från Stockholm, jag ska gå på balett), jag skulle kolla om det fanns en svart jacka på Celio innan jag köpte den blå. Jag promenerade hem.

Efter lunch var det dags för mig att promenera till École Militaire och veckans första franskalektion och sedan promenad tillbaks.

Många steg blev det! Kanske tar jag en liten kvällspromenad medan sockerkakan gräddas… då blir de ännu fler.

I morgon blir det nog inte särskilt många steg, jag ska jobba. Nästan hela dagen, åtminstone hela förmiddagen och en stund efter lunch! Tänker unna mig en förmiddagsfika på Indiana café, då ska jag också passa på att maila hem lite dokument.

Dessa blogginlägg sitter jag och skriver vid vårt matbord. Strax ska jag sätta mig på en stol ute på min franska balkong och klistra in dem i min blogg tillsammans med några fotografier. Om signalen är tillräckligt stark.

Måtte koderna komma i morgon!

Vad gillar ni förresten bilen som körde förbi...

En olycka kommer sällan ensam….

Det räcker tydligen inte med Internetproblematiken.

När jag stod och lagade middag hörde jag plötsligt Andreas ropa från vårt lilla badrum. Kom hit Susanne! Jag släppte allt och rusade in och såg direkt fläcken på golvet… Det var sjöblött. Vi har drabbats av en vattenläcka. En koppling har sprungit läck under dagen så det var till att ringa vår hyresvärd igen, för andra dagen i rad. I går ringde vi för att vår värmeanläggning låter som en tvättmaskin, motsv. Ni vet när man lyssnar och hör hur trumman snurrar, varv på varv på varv på varv. Och så tjuter den på ett enerverande sätt.

Är det dags att flytta hem nu?

Ja, just ja, Emils mobil har gått sönder.

Det är det rosa detaljerna som gör det!

Galleries Lafayette har en heminredningsbutik på Boulevard Haussmann. De har vårskyltat sina fönster, allt går i vitt, med rosa detaljer… Undrar om de vet att jag är på jakt efter rosa överraskningar? Eller är det kanske så att rosa är en av vårens färger? Då kommer det bli enkelt för mig att hitta mina små överraskningar. Jippi!

Shopping...

I går var jag och Andreas på Orange för att försöka reda ut våra internetproblem. Innan dess gick jag och Erik till en butik på vår gata som heter Celio för att titta på en jacka som jag hittat där till honom. En snygg jacka, sportig och tuff på samma gång och mycket prisvärd, 29,99€.

Jackan finns i svart (den färg som Erik vill ha), rött (den färg som jag tycker att Erik ska ha), blått (den färg som Andreas tycker är snyggast) och grönt (skulle det visa sig). På Celio på Avenue des Ternes fanns inte svart i small, men däremot både rött och blått. Jag och Erik kom överens om att gå till butiken på Champs Elysées och kolla om den fanns i svart där, om inte skulle vi köpa en röd.

Ok sa jag, jag kan kolla när jag och pappa går på Orange, butiken ligger mitt emot.
Av någon anledning propsade Erik på att följa med, han påstod att jag annars skulle säga att jackan inte fanns i small…. Hur menar han?

Den fanns inte i small där heller…

På Orange fick vi ingen hjälp för stunden men däremot fick vi instruktioner om vad vi kanske kan försöka göra när de nya koderna kommer med posten inom några dagar. Lämna ut dem till oss i handen var det inte tal om. Inget är som väntans tider, när kommer koderna?

På vägen hem gick vi till Celio och köpte en röd jacka. I dag köpte jag den blå till Emil.

Hållbar utveckling...

är ett ofta förekommande tema nu förtiden. Min idé om att "sno" Indiana cafés lösenord för att på så sätt kunna logga in på deras Wi-Fi fungerar så där... Det fungerar så dåligt att jag måste sitta på vår franska balkong för att överhuvudtaget få signalen att räcka fram :) och inte ens då är det smärtfritt.. Aboslut inte hållbart i längden.

Det lär bli en och annan latte samt en dos med passiv rökning för mig de kommande dagarna. Ett annat alternativ är ju i och för sig att jag sätter mig i busskuren utanför restaurangen, men jag vet inte.. känns väldigt uppenbart och väldigt PINSAMT.

Det får nog bli en ny rutin för fru Odung, kaffe på Indiana efter morgonpromenaden. JA, i dag börjar stegräkningstävlingen...

Cafékultur!

Tack vare Eriks lilla missöde blev det så dags för mig att bekanta mig med Paris cafékultur. Snett under oss finns det en restaurang som heter Indiana Café, de serverar hamburgare, glass, mm, typsikt amerikanskt och väldigt likt TGIs Fridays. De har jättegod mat och är en av de första restaurangerna som vi besökte när vi var här och letade bostad under december 2007. Och de har Wi-Fi…

Faktiskt är det så att jag kan ansluta till deras nätverk från mitt kök, men för att göra det så krävs ett lösenord… Delas ut gratis till deras kunder. Därför sitter jag nu på Indiana Café med en rykande varm Kaffe Latte för 3,80€. Sitter ute i ”rökrutan”, enda stället där man inte behöver beställa mat.. Sedan förra året är det precis som hemma i Sverige rökförbud på restauranger, något som jag uppskattar, VERKLIGEN. Jag avskyr tobaksrök, något jag antagligen har med mig från barnsben. Har åkt många mil bil med två rökande föräldrar. Sorry, att veva ned rutan hjälper inte.

Men nu är jag desperat!

Som många av er vet jobbar jag på distans och internet är kan man säga att förutsättning för att det ska fungera. I morse när jag pratade med Pia, min chef, sa jag att om du bara mailar mig några dokument så klarar jag mig off-line under veckan. Jag surfar ut på webbmailen via min jobbmobil, sparar ned dem i min telefon och tankar över dem till min stationära. Inga problem. Eller??

Ni kan ju själva räkna ut hur bra det gick och varför jag sitter här mitt i rökrutan och dricker kaffe.

I eftermiddag ska jag och Andreas till Orange och förhoppningsvis är vi efter det besöket ett steg närmare en lösning på våra tekniska problem. Till dess har jag i alla fall lösenordet för att kunna kolla både mail och blogga från mitt kök :)

Livet leker! Ha en underbar dag!

Hälsar jag från ett underbart soligt och ganska varmt Paris.

Teknisk avbrott! uppdaterat

Erik och kompisen lyckades! Vår Livebox har numera ingen kontakt med internet och vi har inte heller någon telefon för utgående samtal. INTE KUL! Efter att både jag och Andreas ägnat timmar till att försöka råda bot och bättring på detta tillstånd erkände vi oss besegrade och promenerade ned till Oranges butik på Champs Elysée. Självklart var servicedisken stängd. Väl hemma ringde Andreas suporten men de lyckades inte heller hjälpa oss, även om det såg ljust ut ett tag. Återstår nu att kalla hit en nätverkstekniker från Orange, leveranstid? Ca 14 dagar. SUCK! Nya pasword kommer med posten inom de närmaste dagarna så har vi riktigt tur kanske problemet är löst innan dess. Till saken hör att vi inte har någon som helst aning om vad gossarna gjort.

För mig kunde det vara värre… jobbar ju på distans över nätet. Turligt nog hade jag just denna vecka planerat att jobba med budgetmallen inför 2010. Jobbar man som ekonom så lever man antingen i det förgångna eller i framtiden. En bra bit in i februari har vi ekonomer fortfarande december och med andra ord föregående år. Nu är det mars och dags att börja fundera på nästa år. Fick leva i nuet under några veckor… Inte undra på att tiden går fort :) 14 dagar kommer att passera i en rasande takt och helt plötsligt vaknar jag upp på KTH, eller ??

I värsta fall får jag väl leta upp ett internet café eller något mysigt fik i närheten av ngt Wi-Fi.

En av den moderna människans bästa egenskaper måste ju vara anpassningsförmåga. Det har jag! Väl?